Sådan matte, sådan häst.

Jag pratar ofta om att Betty är min drömhäst på alla sätt och vis. Vi passar bra ihop, jag och min brud. Hon är min och jag är hennes. Faktum är att vi är väldigt lika. Första gången min bästa vän Jonna träffade Betty sa hon att ‘det är en Frida-häst’ och det stämmer faktiskt väldigt bra.

Inte nog med att vi båda två är äkta blondiner, vi har dessutom ett sjujäkla humör. Blixtsnabbt kommer ilskan över oss, varar i två sekunder och är sedan som bortblåst igen. För det mesta är det ett glatt humör som gäller, men när vi blir arga, blir vi det ordentligt.

Vi har även en enorm envishet gemensamt. När två starka viljor vill samma sak går det som smort, men när vi drar åt motsatta håll har vi en strid som heter duga. Betty är förstås starkare än vad jag är, men jag är finurligare. Det vinner man mycket på i längden. När jag ser tjurigheten i Bettys ögon kan jag inte göra annat än att känna igen mig själv.

Förutom envisheten och humöret är vi båda två inte det minsta rädda att visa vilka vi är. Betty har en enorm personlighet som hon låter alla ta del av. Hon är fantastiskt charmig och härlig på alla sätt och vis.

Att motsatser dras till varandra är faktiskt en myt. Det gäller elektriska laddningar, men inte personligheter. Jag tror att jag har fallit så hårt för Betty just för att jag känner igen mig själv i henne och därför kan förstå henne.

Annonser

0 thoughts on “Sådan matte, sådan häst.

  1. Agnes - Hästskötare i England

    Hahaha va roligt att du tog upp det här! Häromdagen hade jag en diskussion med en kollega i stallet, om VARFÖR jag gillar Coco (vårat superbitchiga ungsto). Och jag sa till henne att jag ser Coco som mitt Alter Ego. Coco låter ingen hon inte gillar gå nära, och hon är inte rädd att säga ifrån när hon inte gillar situationen. Allting är på hennes villkor. Och jag sa att Coco är JAG inombords, men jag vågar inte släppa ut det till den gränsen. Coco är den jag önskar att jag vågade vara! Ser sjukt mkt i henne som påminner mig om mig själv, men som sagt, skillnaden är bara att hon vågar visa det, och inte jag, hhah!

    Svara
    1. Frida

      Då har du ett och annat att lära dig om Coco. 😉
      Ibland är det obegripligt vilka hästar man faller för och varför, men man tar aldrig miste på när det har hänt.

      Svara
  2. Emma

    Hihi, ja det finns nog en viss sanning i att häst och ägare ibland är ganska lika. Jag får ofta höra av min mor att jag och mitt sto har många likheter i humöret, speciellt då vi båda var i tonåren samtidigt. Men kanske är det också så att när man spenderar mycket tid med varandra så formar man varandra och börjar likna varandra.

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s