Dagens hästar.

Idag fick Betty en extra dags vila, men trots det har det varit hästar för hela slanten.

Vid middagstid var jag, Sofie och Emil och hämtade Sofies nya häst, ett halvblodssto född 2010. Veni Vidi Vici heter den lilla damen, men hon kallas för Lina, och är efter Dirco Hästak. Lina har varken gjort eller sett mycket i sitt två år långa liv. Hon är vardagshanterad så hon är van vid människor, har blivit borstad och flyttad mellan stall och hage, men inte mycket mer än så.

Med i transporten var Sofies gentleman Bianco. Han är en väldigt världsvan och snäll äldre herre, så han fick agera sällskap åt den unga damen. När Bianco var på plats i transporten var det Linas tur att komma in. Jag skulle lasta henne, men innan vi började med det gick vi lite fram och tillbaka bara för att kolla uppmärksamhet och få henne att förstå vad jag menade. Lina gick tveksamt fram till lemmen och backade sedan ett par gånger. När hon backade skakade jag väldigt försiktigt i grimskaftet, så efter en liten stund insåg hon att det var ganska tråkigt att gå bakåt. Hon följde istället med mig upp på lemmen där hon fick mat och beröm. Hon stod där ett tag och kollade läget, sniffade på Bianco och funderade innan hon snällt följde med min in i släpet. Väl på plats fick hon ännu mer mat och massor av beröm. Vi band henne i både grimman och i halsring. Betty hoppade ju över bommen när vi hämtade henne, så jag kände inte alls för att göra en favorit i repris.

Lina åkte väldigt fint. När vi kom fram till Sofie var hon lite svettig och darrig i benen, så hon tyckte nog att det var lite ovant med vibrationerna i tassarna där i släpet. Hon backade snällt och försiktigt av. Vi släppte ut henne och Bianco i hagen tillsammans med shetlandsponnyn David. Efter det gick vi och hämtade de två resterande hästarna Felizia och Melvin i en annan hage. Vi skulle nämligen ge oss ut på en skogstur.

För första gången red jag Melvin, som Sofie har hemma för träning och tävling inför försäljning. Melvin var riktigt trevlig att sitta på. Jag arbetade honom mycket i skolor längs hela skogsrundan för att han är lite stel i sidorna och behöver gymnastiseras. Det var faktiskt riktigt roligt att sitta på en välriden, mer utbildad häst än min egen lilla unghöna hemma.

När vi kom tillbaka och hade släppt ut pållarna i hagen igen tog vi med oss ryktsakerna ut för att borsta av Lina ordentligt. Vinter- och fölpäls satt kvar i stora tussar, svansen var en enda tova och hela lilla hästen var täckt av smuts, damm och stöv. Man kan säga att en ordentligt rykt var precis vad som behövdes. När vi var klara såg hon ut som en häst istället för en liten rugguggla.

Imorgon ska jag först och främst följa med Jonna och Fiona på hopptävling. Efter det ska jag hem och rida på mitt egen monster. Jag känner faktiskt att jag redan saknar henne, trots att det bara har gått en ynklig dag sen jag såg henne sist.

Den här trevliga fuxkillen fick jag låna idag.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s