Månadsarkiv: juli 2015

Hjärta.

1379091_344465405698101_1336879542_n

The best horses ‘have heart’ in a way that the most human beings cannot fathom, let alone possess.
The best riders know that while their own heart may never be as big as their horse’s
it must be strong and generous enough to be their guardian.

fridalogo1

Rytm, tempo, distans.

Sist vi tränade för Mats Silfver bestod alla tre träningspassen av ridning på en linje som bestod av två hinder. Avståndet mellan dem var 24 meter. För att markera mitten på linjen stod två koner där.

24meterFörst och främst kom vi på linjen med bommarna på cavalettihöjd. Om man kommer in i trav på första hindret ska man normalt ha sju galoppsprång på linjen, om man kommer i galopp är sex språng normalt. Om man behöver kan man lägga en volt åt höger eller vänster, eller en åttvolt, vid konerna. På så vis kan man återfå rytmen om hästen drar iväg eller tappar bjudning innan, över eller efter första hindret. Man kan även lägga in en övergång till skritt mellan konerna. Att genomföra den här typen av övningar ställer krav på ryttarens känsla. Man måste själv känna efter och bestämma sig för vad som behöver göras gällande rytm, balans, tempo, bjudning och rakriktning.

När man får till övningen på sex normala galoppsprång kan man förändra antalet. När vi tränar för Mats rider vi ofta på exempelvis sex, därefter sju, sedan åtta och efter det tillbaka på sex igen. Ryttarens känsla förstärks ytterligare. När antalet språng ska ändras måste energin vara rätt när man kommer in på linjen. På så vis kan rytmen bibehållas hela vägen. Vid behov kan förstås volten eller övergången läggas in även när man rider på ett annat antal språng.

Den här typen av övningar är väldigt utvecklande för ryttarens känsla för hur hästens rytm ska kännas i olika tempon, ögat för distanser och förmågan att påverka och förändra hästens energinivå. Det är en del av det grundläggande arbetet och något som behöver nötas om och om igen. Att ha en stadig grund att bygga vidare på är en förutsättning för att det man gör ska leda till ett hållbart resultat.

11713425_10153405531793328_542470314_n

fridalogo1

 

Visste du att…

… den tatariska ponnyn, som även kallas arisk ponny, var en förhistorisk häst som funnits ända sedan istiden? Hästarna kom troligtvis till Norden från Asien och antas vara förfader till många av de äldre nordiska hästraserna, som exempelvis fjordhäst.

fridalogo1

Svar på kommentar.

Nea:
Har du någon erfarenhet av ”lata” hästar, och hur man kan jobba på ridbanan med dem? 

Frida svarar: Oavsett om en häst är pigg eller lat måste man se till att signalsystemet fungerar som det ska. Hästen ska gå fram för skänkeln och stanna för handen. Hästar har av naturen olika hög energinivå, men genom att skola dem väl kommer den pigga hästen att lyssna tillbaka för handen och den lata att gå fram för skänkeln. Jag skolar för hjälperna genom att börja med en väldigt lätt hjälp. När det gäller skänkeln börjar jag med att tänka framåt och sedan spänna vaden. Om jag inte får någon reaktion för det klämmer jag hårdare med benet. Nästa steg är att kicka till hästen med skänklarna och det sista steget är att lägga på spöet bakom skänkeln för att förstärka ytterligare. Så fort hästen reagerar släpper jag trycket. Efter bara ett par gånger blir hästen mer uppmärksam för hjälpen. Varje gång man ger en hjälp ska man se till att få en reaktion för den. Om man slarvar med det kommer hästen lära sig att hjälperna inte betyder någonting och att den inte behöver svara för dem.

På ett sätt tycker jag att lata hästar är lättare än pigga. Det handlar egentligen mest om att få dem att svara framåt och när de väl gör det har man kommit väldigt långt. Pigga hästar har ofta mer som spökar mentalt och behöver därför en annan typ av träning. Det räcker inte att göra halvhalter tills de lugnar sig utan de måste spänna av i skallen innan de kan landa ordentligt.

Något annat som är viktigt med lata hästar är att de till att hålla dem aktiverade. Övergångar mellan galopp och skritt och tillbaka till galopp, cavalettibommar och täta byten mellan olika övningar fungerar ofta bra för att bibehålla motivationen och ge dem något att tänka på.

Jag hade en häst som heter Bianco på foder för drygt två år sedan. Han var väldigt välskolad, men behövde en hel del ridning framåt för att komma till sin rätt. Jag brukade ofta rida övningar som kunde bestå av två hinder längs med långsidan för att sedan rida öppna längs med motsatt långsida, vända snett igenom och göra ett galoppombyte för att sedan komma på hindren igen. Sådant höll honom vaken och alert samtidigt som vi arbetade med både lösgjordhet och styrka.

På unghästar kan det ta tid innan man hittar riktig framåtbjudning. Det gäller då att lära dem vad skänkeln betyder och ge dem uppgifter som de klarar av. När de förstår vad som förväntas av dem brukar också bjudningen så sakteliga blomma ut. En unghäst behöver även större ytor för att kunna gå fram ordentligt.

Alla hästar har sina styrkor och svagheter, och det gäller förstås även pigga och lata hästar. Som ryttare måste man lära sig att uppskatta det som är bra samtidigt som man försöker förbättra det som är mindre bra. Ridningen måste alltid anpassas efter hästens utbildningsnivå, temperament, kondition och form för dagen och ska alltid utgå ifrån det som är bäst just idag.

DSC_0003

Världens finaste guling.

fridalogo1

 

Bloggstrul… igen.

Horseworld vill fortfarande inte fungera riktigt som det ska. Många gånger kan jag logga in, men så fort jag försöker publicera inlägg slutar bloggen fungera. Ibland kommer jag inte in överhuvudtaget.

Jag har inte glömt bort er, men har tyvärr inga tidsinställda inlägg på lager som jag kan använda heller. Jag hoppas att det löser sig snart så att vi kan höras igen!

DSC_20511

Jag har fortfarande inte visat er bilderna från träningsfälttävlan och det vill jag gärna göra. Håll tummarna för att allting fungerar som det ska igen imorgon.

fridalogo1