Månadsarkiv: november 2015

Lycka.

11909895_732521210225850_1536600405_n

Whatever you decide to do,
make sure it makes you happy.

fridalogo1

Annonser

Dagens Betty.

Hästarna hade klarat stormen bra, som tur var. De går ute för det mesta, men får komma in nattetid vid dåligt väder. Just natten till idag var nog en bra natt att få vara inne och torka till, äta i lugn och ro och vila ordentligt.

Betty var faktiskt lugn idag, för att vara henne då. Hon är alltid pigg och arbetsvillig, men idag var hon inte övertänd och toppad som hon varit de senaste dagarna. Jag bestämde mig därför för att ägna dagen åt en övning vi hade för Mats förrförra gången han var här. Jag lade fyra upphöjda travbommar på en stor volt. Mitt emot dem satte jag en galoppbock.

Vi värmde upp i alla gångarter. Betty var avspänd, men pigg, lyhörd och rytmisk. Vi passade på att trava över bommarna när vi travade fram och skutta över bocken när vi galopperade fram. Lagom tills vi var uppvärmda kom Frida in i ridhuset med en av unghästarna som är där för inridning. Det var bra miljöträning både för den unga herren och för Betty, som fick träna på att fokusera på det jag ber om, oavsett vad som händer i omgivningen. Det tog dock inte lång tid innan hon var med i matchen igen.

Vi kom i galopp på bocken för att sedan sakta av till trav precis innan bommarna, trava över dem och sedan komma fram i galopp igen. Övningen innebär ett ganska krävande muskelarbete för hästen. Man tränar även rytm och signalsystemet, ryttarens balans och timing. Betty gjorde ett alldeles strålande jobb.

När vi hade arbetat på volten i båda varven i ett par omgångar skrittade vi på en liten fyrkant. Jag flyttade undan Bettys rumpa i hörnen för att gymnastisera henne. Även det utförde hon väldigt väl. Vi skrittade sedan av en stund innan vi lämnade ridhuset.

bild 1032

Efter storm kommer solsken.

fridalogo1

Dagens Betty.

Idag var fröken stök minst sagt elektrisk. Hon var till och med så taggad att jag valde att låta henne springa av sig i longerlinan innan jag satt upp. Det händer inte jätteofta, men ibland är det helt enkelt lättare att bara låta henne löpa på för egen maskin än att sitta på och försöka be henne lugna sig. Betty travade och galopperade friskt på en volt runt mig. Hon sänkte nacken, sträckte ut halsen och frustade nöjt. Efter en stund kopplade jag loss linan och satt upp istället.

Vi började med att arbeta lite i skritten. Betty blir omedelbart väldigt fin i formen och jobbar på bra. Vi gick sedan över till trav på en stor volt. Jag får inte riktigt ordning på kontakten med munnen och hamnar i att rida på halvlång tygel. Betty arbetar trevligt i en lite lägre form, men vi måste spänna bågen och höja kraven. Det känns att det är hög tid för träning för Hector nu och som tur är kommer han nästnästa vecka.

I galoppen var Betty väldigt rytmisk. Vi gjorde några hörnpasseringar i trav och sedan galopp vilket också fungerade bra. Som avslutning red vi övergångar mellan öppna och sluta i skritt längs med volten. Betty flyttade väl och var lyhörd för mina hjälper.

Efter att vi hade skrittat av fick Betty komma in i boxen. Det ska bli storm i natt så det kändes bäst att ta in hästarna. Med Zorita som sällskap i boxen bredvid tuggade Betty lugnt hö när jag lämnade henne nu ikväll.

bild 1030 bild 1031

fridalogo1

Motivation som återvänder.

Plötsligt känns inte hösten så omotiverad, kall, ruggig och blöt längre. Att flytta Betty till Frida känns redan som ett oerhört bra beslut. För första gången på länge sitter jag på jobbet och längtar efter att sluta för att jag vill komma hem och köra till stallet. Att veta att det finns ett ridhus på gården gör att jag inte behöver bry mig så mycket om att det är mörkt och regnigt. Jag vet att jag kan rida ändå, oavsett om det blir senare än jag hade tänkt eller är sämre väder än jag trodde att det skulle vara.

Den senaste tiden har jag känt att jag inte riktigt har hunnit med Betty så mycket som jag skulle önska. Mitt jobb och min fritid i övrigt gör att jag måste prioritera. Det behöver jag inte göra på samma sätt längre då jag kan köra till stallet och rida även när jag jobbar kväll. Jag kommer att kunna utnyttja min tid bättre och på så vis hinna med mer ridning och mer hästmys varje vecka.

Jag ser faktiskt fram emot den här hösten. Det är förstås en del nya rutiner att komma in i och ett nytt ställe att skaffa sig nya vanor på. Såhär till en början, innan allt har arbetats in, blir det förstås lite osmidigare och tar lite längre tid än vad det kommer att göra längre fram. Det gör ingenting, jag har både tid och lust att vänta. Jag tror att den här flytten kom precis i rätt tid. Plötsligt är motivationen på topp och allt som har med häst och ridning att göra känns oerhört roligt igen.

DSC_58531

fridalogo1

Dagens Betty.

Jag jobbade till 17.00 idag så jag körde till stallet efter jobbet. Eftersom jag numera har lyxen att ha tillgång till ridhus känns det inte alls motigt att ta sig till stallet även om det är mörkt och allmänt höstruggigt.

Planen var dressyr med fokus på rakriktning, spårning och hörnpasseringar. Jag var väldigt inställd på att rida fokuserat och hitta timing, känsla och precision. Betty hade dagen till ära fullt med myror i brallan. När hon fick röra sig framåt i trav och galopp höll hon sig i skinnet, även om tempot var något högt. Jag försöker att inte bromsa hennes energi utan bara få henne att fokusera den på rätt sak. Hennes arbetsvilja, energi och ork är hennes största tillgångar. Om jag hela tiden försöka hindra det kommer det till slut inte vara självklart för henne att bjuda framåt och hela tiden vilja göra sitt bästa. Istället för att nöta skolor och hörnpasseringar satte jag fram två tunnor på en linje. Avståndet mellan dem var 10,5 meter. När Betty är på det här humöret är det allra bästa att låta henne få hoppa eller arbeta med cavaletti. På så vis taggar hon ner.

Tunnorna är smala och det var just det som var dagens utmaning. Det blev träning på precisionen, men på ett helt annat sätt än jag hade tänkt från början. Betty fick först komma ett par gånger i trav innan vi galopperade mot tunnorna. Hon löste det fullständigt strålande, utan så mycket som en tvekan. Hon visste omedelbart vad hon skulle göra, och hon gjorde det med glädje.

Vi har lite olika utmaningar i de olika varven. I höger varv ligger svårigheten i att hitta ett lagom tempo i galoppen. Betty drar gärna på lite för mycket. I vänster varv är hon svagare i galoppen vilket gör att det är svårare att få till svängarna. Betty flyter ut lite när vi svänger vilket gör att vi inte blir klara med svängen. Det blir då lite vingligt mot första hindret eftersom Betty inte är rakriktad. Det påverkar rytmen och flytet och det blir svårare att få till distansen. Vi lyckades dock bra med i båda varven idag. För skolningens skull kom vi emellanåt i trav in på första hindret. Det blev då lättare för Betty att hålla sig lugn respektive få till svängen.

När vi hade hoppat en stund och Betty kändes nöjd travade vi av på stora volter innan vi skrittade av och lämnade ridhuset.

bild 1028 bild 1029

Även idag hittar ni en kort film på min Instagram: frrithz

fridalogo1