Månadsarkiv: november 2016

Dagens Betty.

Efter två dagars vila på grund av jobb och boxning var det dags för fröken stök att få röra på sig. Hon härjade en del i stallgången, hade svårt att stå stilla och svårt att låta bli att kasta med huvudet. Det vibrerade i kroppen på henne, liksom kliade i hjärnan och då är det inte helt enkelt att behärska sig. Jag gjorde i ordning lite snabbt och sedan gick vi till ridhuset.

Vi skrittade fram en stund vid hand innan jag satt upp. Så fort min rumpa landade i sadeln skrittade Betty iväg. Sådana fasoner går inte för sig så jag bad om halt vilket ledde till taktande och lite småskuttande. Någon ordning får det faktiskt vara och hon fick inte tillåtelse att börja skritta förrän hon stod stilla. Efter en stunds protester accepterade hon det och stod fint.

Precis som jag misstänkte blev det mest taktande i skritten. När hon skrittade hyfsat lugnt kom vi fram till trav istället för att jogga av lite energi. Jag red på halvlång tygel och fokuserade på att Betty skulle följa min ledande innerhand istället för att stå emot den, precis som Mats påminde mig om när han red henne. Det fungerade bra och hon behövde bara en och annan påminnelse. Hon var till en början lite överreaktiv för spöet och småhoppade med bakdelen när jag petade till henne med det. I de lägena slutar jag inte använda spöet utan petar igen tills reaktionen blir den jag ber henne om. När hon är på det viset behöver helt enkelt hennes reaktioner justeras lite grann. Om jag petar henne på bakdelen med spöet, hon hoppar och jag sedan slutar säger jag till henne att det är det jag är ute efter. Istället petar jag en gång till för att få rätt reaktion.

När vi hade joggat igång taggade Betty ner lite grann. Jag kortade tyglarna för att återta arbetet med den runda, lite högre formen. Vi höll oss på stora volter och längs fyrkantsspåret. Betty kändes fin, rytmisk och arbetsam. Emellanåt sprang hon iväg lite väl mycket, men lugnade sig när jag bad henne. I galoppen kändes hon också väldigt fin, rund, taktmässig och lyhörd.

Efter att vi hade arbetat i alla gångarter i ett par omgångar med skrittpauser emellan nöjde jag mig för dagen. Betty gjorde bra ifrån sig och det börjar kännas lättare att hitta rätt i formen. Trots att hon var lite övertänd till en början var hon inte svår att hantera och hon tappade inte heller fokus. Får hon bara röra på sig brukar myrorna i brallan lugna ner sig.

Lördag hela veckan.

Den här veckan är minst sagt lugn rent arbetsmässigt för min del. Jag jobbade i måndags. Igår hade vi personaldag som uppföljning sedan vi var iväg i Ystad i våras. Det är alltid nyttigt att träffas utanför jobbet och fokusera på vad vi behöver förbättra och vad vi redan är bra på. Jag tror att allihop gick därifrån med en väldigt positiv känsla.

Jag jobbar inte mer den här veckan så man skulle kunna säga att min helg börjar redan idag. Det råkade bli så när vi lade scheman i den här perioden och inte mig emot. Det känns som en liten minisemester som är otroligt välbehövlig. Jag ska egentligen inte göra något speciellt, men än att äta lunch med mamma, besöka massören, träna och förstås spendera så mycket tid det bara går i stallet. På söndag är det dessutom dags för julmarknad i Fridas ridhus.

Eftersom att jag har flera dagar av ridning framför mig kommer jag och Betty att dels fokusera på att arbeta vidare med formen och att hitta mer rundhet och påskjut och dels på repetition av övningarna vi gjorde för Mats. Det blir eventuellt en promenad i skogen, löshoppning eller kanske longering någon dag också, för omväxlingens skull.

Hur ser er vecka ut? Har ni något roligt framför er?


Sammanfattning av Matshelgen.

Att träna för Mats Silfver är alltid otroligt lärorikt. Träningshelgen som gick var dock något utöver det vanliga eftersom att vi red privatlektioner under alla passen. Att Mats började med att rida Betty gjorde att vi kunde utgå ifrån det under resten av helgen. Det är otroligt nyttigt att någon som är helt objektiv och som inte har någon historia med hästen sitter upp för att känna på vad som faktiskt är bra och vad som behöver förbättras just nu. Det är lätt att bli hemmablind och att fastna i det som har varit. Det är då lätt hänt att man nöjer sig med det man har uppnått istället för att höja kraven och sikta ännu högre. Mats gav mig perspektiv på var vi befinner oss just nu och var nästa delmål finns. Han tyckte att Betty var väldigt trevlig, mjuk och lättriden, vilket förstås är roligt att höra.

Betty har gjort en fullkomligt suverän insats under hela helgen. Hon har varit otroligt fokuserad på uppgifterna, rytmisk, lagom piggelin, lyhörd och följsam. Hon har hoppat otroligt väl. Varenda språng har känts runt och kraftfullt. Betty är stark som en liten oxe och i väldigt fin form, både mentalt och fysiskt. Det känns som att jag kan ställa henne inför precis vilken utmaning som helst och hon hade ändå löst det utan att tveka en sekund. Det har känts otroligt enkelt att rida och som att hindren hade kunnat bli precis hur höga som helst, hon hade ändå bara flugit över.

Igår frågade Mats mig om det kändes svårt. Jag svarade att jag upplevde det som enkelt. ‘Vad bra! Det ser nämligen förbaskat lätt ut. Det måste vara en fantastisk känsla!’. Den beskrivningen var verkligen mitt i prick. Att rida när allting bara känns självklart och stämmer är otroligt roligt. Det är dessutom extra kul att avsluta den här terminen på absolut topp. Såhär bra har jag och Betty aldrig varit tidigare. Min lilla knasboll är ingenting annat än fullständigt underbar.

Matshelg dag 3.

Idag var det dags för träningshelgens sista pass. Jag skrittade och travade fram på egen hand innan Mats kom till ridhuset. När han var på plats sa han att jag skulle lägga in lite sidvärtsrörelser i framridningen för att lösgöra henne i sidorna. I traven vände jag in från mitten av kortsidan och flyttade sidvärts till spåret. Det löste Betty väldigt väl. Vi kom sedan fram i galopp. Vi galopperade längs fyrkantsspåret och på stora volter. Ibland fick jag påminna henne om att följa handen istället för att stå emot, men generellt följde hon mig väldigt väl. Jag valde att öka och minska volten sidvärts vilket Betty gjorde oerhört bra.

Trots att det var tredje träningsdagen i rad kändes Betty stark och pigg i kroppen. Dagens övningar bestod av en studsserie på två hinder längs med ena långsidan och en version av fem och halvan på den andra. Vi började med att komma i galopp på studsen. Betty gjorde det precis hur bra som helst: rytmiskt i en trevlig form och med runda språng. Det räckte därför att komma ett par gånger i varje varv. 

Vi fortsatte arbetet med den andra långsidan. Den bestod av en galoppbock, en oxer och sedan en galoppbock till. Avstånden mellan hindren var fem och en halv meter. Syftet med övningen är att träna rytm och att öka hästens stryka. Vi började komma i trav för att sedan gå över till anridning i galopp. Mats instruerade mig att ta hand om alla sprången och rida dem som galoppsprång, inte hinder. Det skapar tid och man får bättre förutsättningar att landa i en bra galopp efter serien. 

Betty skötte sig alldeles strålande och jag red faktiskt bra. När vi hade kommit några gånger med lite mer höjd på oxern nöjde jag mig för dagen. Det fanns ingen anledning att nöta på när det kändes så enkelt och okomplicerat. 


Bästa stället att dricka på, om man frågar Betty. 

Matshelg dag 2.

Under träningshelgens andra pass stod form och styrketräning på schemat. 

Jag värmde upp på egen hand i alla gångarter på stora volter och längs fyrkantsspåret. Jag var noga med att checka av att Betty svarade för både hand och skänkel, vilket hon gjorde. Hon kändes fin i formen, rytmisk och jämn. 

När Mats kom till ridhuset fick jag rida på en stor volt i trav. Jag skulle sedan förändra voltstorleken genom att flytta sidvärts. Efter lite feedback från Mats fick vi till det väldigt bra i trav och galopp i båda varven. 

Vi fortsatte sedan med hoppövningen från igår. I ena varvet hade vi tre travbommar fram till ett kryss och i andra varvet fyra travbommar fram till en oxer. Längs kortsidan stod två galoppbockar som en studsserie. 

Tanken var att vi skulle hitta en trevlig form genom cavalettin, hoppa kraftfullt över hindret, landa i galopp, bibehålla en trevlig form igenom studsen och sedan komma in på en stor volt i fortsatt trevlig form. 

Betty löste uppgifterna alldeles utmärkt. Hon var fullständigt fokuserad på vad hon skulle göra, rytmisk och superfin i formen. Hon känns oerhört stark i kroppen vilket gör att det går att höja kraven ytterligare. 

Jag är oerhört nöjd med dagens träningspass. Betty är helt fantastisk att rida och vet precis vad som förväntas av henne. Det ska bli väldigt roligt att se vad vi ska göra imorgon!


Matshelg dag 1.

Det är dags för årets sista träningshelg för Mats Silfver. Det var inte så många som kunde vara med den här gången, så upplägget är lite annorlunda än det brukar vara. Vi som deltar kommer att rida tre privatlektioner istället för i grupp.

Under dagens träningspass red Mats Betty. Det är första gången han sitter på henne och inför kommande två dagar känns det extra nyttigt att han får känna på hur det är att rida henne. Han höll det väldigt enkelt och fokuserade på att hon skulle följa hjälperna i alla gångarter. Emellanåt spjärnade hon emot handen när han bad henne vända. Det är något jag egentligen inte har tänkt på, men som blev tydligt när jag såg någon annan rida. Tanken är att Bettys bakben ska svara för tygeln. Hon ska inte svänga genom att första vända framdelen och därefter bakdelen. Alltihop ska följa med i en del, inte två.

När Mats hade ridit en stund blev Betty allt mer följsam. Han avslutade passet genom att trava över tre cavalettibommar för att sedan lägga till ett kryss efter bommarna. Det löste Betty väldigt väl.

Jag ser väldigt mycket fram emot morgondagens pass och vad som då väntar. Jag har fått många tips idag, och kan se ridningen med lite andra ögon. Mats tyckte att Betty kändes väldigt fin att rida och att hon hoppade oerhört väl. Det vet jag egentligen redan, men det är förstås alltid roligt att höra.


Redo för träningshelg!