Dagens Betty.

Våren har kommit till Skåne! Vi har haft solsken och fågelkvitter hela helgen. Som tur var höll det härliga vädret i sig även idag när jag var ledig och kunde ägna mig åt Betty.

Idag stod dressyr på schemat. Det blev ju löshoppning i fredags, ett återhämtningspass i lördags och vila igår. När vi hade skrittat fram skrittade vi en kort stund på en stor volt innan vi kom fram i trav i höger varv. Fokus ligger på att först och främst få Betty rund och därefter be henne skjuta på mer med bakbenen. Hon kändes fin i princip direkt, lyhörd, rytmisk och jämn. Hon svarade väl för mina hjälper. Jag lade in lite galopp på stora volter och längs med fyrkantsspåret, vilket också fungerade bra.

Efter en skrittpaus på lång tygel bytte vi varv och började nästan direkt med traven. I vänster varv är Betty rakare i insidan än i höger. Det gör att hon blir kortare i yttersidan och har svårt att få plats med alla benen under sig. Hon kan då flytta bakdelen lite utåt och kännas sladdig, framför allt i trav på böjt spår och när jag rider på mer framåt. Det har blivit mycket bättre jämfört med hur det har varit, men ibland kommer det tillbaka lite grann. För att komma till rätta med det problemet behöver jag få insidan rundare så att yttersidan stretchas ut och blir konvex. Då kan hon få plats med bakdelen spårande bakom framdelen. Idag valde jag att lägga en mindre volt i hörnet innan långsidan för att få till rundheten. När vi kom ut på långsidan bad jag sedan henne trycka på mer framåt i traven. Det fungerade bra och jag tyckte att vi fick till traven allt bättre. Vi lade även in lite galopp längs med spåret och på stora volter, vilket också kändes bra.

Ytterligare en skrittpaus och ett varvbyte senare kom vi fram i trav i höger varv. Jag fortsatte med de små volterna innan långsidorna. Eftersom att Betty är rundare i höger varv kunde vi ganska snart strunta i dem och bara rida framåt på långsidorna. Betty kändes superfin.

Vi bytte varv en gång till innan vi avslutade. De första varven lade jag volterna innan långsidorna. Efter några gånger kunde vi skippa dem och ändå bibehålla rundheten. Betty kändes alldeles otroligt fin och jag ville inte sluta rida. Det fick jag ju förstås göra ändå, men jag ville inte lämna den fantastiska känslan hon bjöd på. Jag hoppas verkligen att vi kan hitta den igen vid nästa ridpass.

När jag hade suttit av och gick runt i ridhuset för att mocka undan de bajshögar som fanns i ridhuset kunde jag inte sluta le. Jag tror att dagens pass var vårt absolut bästa någonsin och jag är så otroligt glad för att det händer massor av saker just nu.

Vi avslutade dagen med att ta en kort promenad i skogen för att skritta av. Betty uppskattade inte det överhuvudtaget då hon hatar skogspromenader, men solen sken och fåglarna kvittrade. Efter att hon hade ätit sitt kraftfoder fick hon komma ut i hagen utan täcke i några timmar. Hon stod och solade, halvsovande och alldeles nöjd med tillvaron.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s